Från Neapel till Londons kasinon, hela vägen till kreatörsekonomin.

Kapitel 1 · Fram till 23 års ålder

Neapel

Jag föddes i Neapel och fram till 18 års ålder var jag en helt vanlig kille. Sedan hände något enkelt men avgörande: en kompis bad mig om hjälp att sälja biljetter till skolfesten. Av ungefär 380 personer sålde jag biljetter till 350. I det ögonblicket förstod jag två saker: jag älskade människors energi… och jag hade en viss fallenhet för marknadsföring, relationer och att ”få saker att hända”.

Mellan 18 och 21 började jag arrangera klubbkvällar på egen hand: först på pubar och restauranger, sedan – på kort tid – på de främsta klubbarna i Neapel. Och det fanns en detalj som gav mig en enorm fördel: jag var ung, så jag använde internet på ett naturligt sätt, medan många i branschen var mer ”old school”. När stundens stora hit kom ut gick jag inte via agenturerna som representerade artisterna (de prioriterade förstås de mest erfarna) – i stället började jag kontakta sångare och DJ:s direkt via deras officiella webbplatser och kontaktuppgifter. Resultatet: jag fick stora namn att komma till Neapel och byggde snabbt upp ett rykte.

Som 22-åring hade jag plötsligt hand om PR för ett område i Neapel. Kort därefter blev jag tillfrågad om att bli konstnärlig ledare för ett diskotek som höll på att byggas. Jag lade fram ett förslag ”som en entreprenör”: inte bara att leda… utan att bli delägare. De tackade ja. Som 23-åring ägde jag en klubb som hette ”Pixel”, norr om Neapel.

Kapitel 2 · Norrut

Treviso

För en tjugoåring var det där livet ett skenande tåg: 200 km om dagen, två telefoner som ringde oavbrutet, ändlösa nätter, enormt ansvar. Till slut drog jag ur sladden. Jag flyttade norrut och började jobba som vikarierande administrativ assistent på skolor i Treviso: ett kontorsjobb, stabilt, regelbundet… men det var inte ”jag”.

Från de åren finns det en episod som kan verka som en parentes, men som i själva verket är en grundläggande del av min historia: jag började kommunicera online med ett enkelt budskap – mindre dömande, mer frihet – och med tiden bad vissa tjejer mig om ”icke-identifierbart” innehåll att publicera. Vi pratar om en tid då influencers som vi känner dem i dag inte fanns och vissa saker inte var mainstream. Den perioden lärde mig hur mycket tankesätt, kommunikation och gemenskap betyder.

Kapitel 3 · England

London

Sedan åkte jag och hälsade på en kompis i Portsmouth i England. Jag gick in på ett kasino och under 10 dagar i rad vann jag ungefär 11 000 pund. Det roliga? Efter ett tag fick jag inte längre spela med italienska croupierer. Under tiden hade jag lärt känna personalen och började umgås med dem när min kompis jobbade.

Tillbaka i Italien för att avsluta mina vikariat såg jag en natt en ”Jobba hos oss”-annons för att bli croupier… på just det kasino där jag redan kände alla. Jag flyttade, gick croupierutbildningen och inledde en karriär jag aldrig hade väntat mig. Efter två år kom en enorm tillfredsställelse: jag blev Englands bästa croupier genom att vinna en nationell tävling. Därifrån började jag arbeta på Londons främsta kasinon. Den perioden gav mig en sak: disciplin. Det ser ut som ett ”glamoröst” jobb, men i verkligheten handlar det om precision, psykologi, kontroll och is i magen.

Kapitel 4 · 2018 – 2020

Online

2018 föddes mitt första ordentliga onlineföretag: IndustrySex.com, en videokurs i sexualundervisning med Valentina Nappi. Det är ingen porrfilm: det är en talad kurs med animerad grafik, utformad för att ge praktiska verktyg. Hon talade främst till kvinnor, jag till män, från grunderna till mer avancerade tekniker.

2019 bad en tjej som följde mig på sociala medier mig om hjälp att hitta kunder till videosamtal. Jag blev hennes social media manager: det fungerade så bra att andra tjejer började kontakta mig av samma anledning. Så föddes TipAgency, byrån genom vilken jag stöttade kvinnliga kreatörer och yrkeskvinnor inom positionering, strategi och tillväxt. (TipAgency är en viktig del av min historia, men i dag ligger fokus på mina egna företag.)

2020 bestämde jag mig för att bygga något större: en plattform som skulle lösa ett enormt praktiskt problem för kreatörer – att ta emot betalningar och hantera digitala tjänster på ett enkelt sätt. Så föddes VieniOra.com, som blev mitt huvudprojekt.

Kapitel 5 · Sedan 2020

Idag

2020 flyttade jag också för att jobba på kasinot i Amsterdam. Och där, under Covid-perioden, blev en sak väldigt tydlig: medan det ”fysiska” livet saktade ner började mina onlineprojekt – särskilt VieniOra – växa mycket snabbare. Så småningom insåg jag att det var dags att välja. Att lämna kasinot var inte lätt – jag saknar det fortfarande, för det är en äkta passion – men det var rätt steg.

Efter pandemin började jag resa, och i dag bor jag mellan Bali, London och, då och då, Italien för att vara med min familj. I dag arbetar jag inom branschen för vuxentjänster som entreprenör: jag skapar inte innehåll, jag bygger företag och infrastruktur.

Och om du väntar dig ett liv som på film… gör jag dig besviken direkt: ofta är det mycket tråkigare än det ser ut. Som jag brukar säga: det handlar om att bry hjärnan med IT-utvecklare, göra dataanalys, marknadsföring, tester, tracking och optimeringar. Kort sagt: bakom kulisserna, men på fullt allvar. Mindre film, mer Excel.